tanjaf.blogg.se

Tvivlar på sig själv....

Publicerad 2017-08-01 20:53:20 i Allmänt,

När man har förlorat någon som betytt så mycket för en som min mamma gjort för mig så känner man verkligen att man inte vill ta något / någon för given ! Vill aldrig lägga mig osams med någon ... för livet är så jäkla skört . Man vet aldrig vad morgondagen har att erbjuda, eller inte erbjuda! 


Det värsta av allt mitt i allt kaos i mitt huvud är att jag tvivlar på mig själv , framförallt tvivlar jag på min titel som mamma ! Jag känner mig så jävla otillräcklig för Alicia & har så kort stubin för tillfället så nu när hon är inne i en extremt jobbig fas (mkt gnäll för ingenting , mkt missnöje , somnar aldrig första gången man lägger henne , går knappt att byta blöja på henne för hon ska bara snurra rundor osv ... jag får totalt psykbryt ibland . Jag känner liksom bara att jag ORKAR inte ! De e så frustrerande att känna så & sekunden efter kan jag börja störtböla för jag tvivlar på mig själv & att jag gör ett dåligt jobb som mamma & att Alicia ska känna av det.. behöver en break från allt !!!!! Längtar ihjäl mig efter semester i september , kan inte komma mer lägligt ! 

Alicia älskade skatt, skulle gå över eld & vatten för dig , förlåt att mamma inte är sitt rätta jag för tillfället ! Det blir bättre även fast det lär ta tid ! Du är det bästa som hänt mig ❤️mamma älskar dig till månen & tillbaka.

......
De har snart gått en månad , den 5e juli var vi hemma hos mamma & vi var förvånade över hur pigg hon var just den dagen då hon varit väldigt dålig i mer än en månad.. vi fick en del skratt , mamma busade lite med Alicia & vi fick ett fint sista minne av henne. Någon stans önskade jag av hela mitt hjärta att det kanske var en vändpunkt eftersom hon var betydligt piggare , men samtidigt så slogs tanken bort lika fort som den kom då verkligheten var något helt annat.
Dagen efter får jag det värsta samtalet i mitt liv, jag föll ihop på köksgolvet hyperventilerandes & bara skrek... reste mig upp sprang in till Stoffe som vaknade av mitt gråt & han bröt också ihop... där låg vi i varandras famnar & ögonen sprutade tårar ... det tog aldrig slut. Jag ringde min pappa & lämnade Alicia där . Vi åkte hem till mamma , där låg hon i sängen fridfull & fri från smärta ! Men fyfan det var den jobbigaste dagen i mitt liv.... 
jag kan fortfarande komma på mig själv att vilja ringa / skriva till mamma 😢 att gå igenom massa papper / foton osv hemma hos henne är oerhört jobbigt , det framkallar bara massa minnen , fina sådana men det blir liksom så verkligt när man sitter där i hennes lägenhet & hon inte är där 💔 iaf inte fysiskt , men tror hon är med oss & vakar över oss !

Tiden läker inga sår , jag kommer alltid få leva med att cancern tog min mammas liv. Hennes magra kropp orkade inte kämpa mer ... 😭 det är så fruktansvärt jävla orättvist! ! !

Tills vi ses igen mamma , jag älskar dig i tid & evighet ❤️ 

Kommentarer

Postat av: Emma Larsson

Publicerad 2017-08-01 21:44:13

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela